Utvecklingssamtal

Idag är enda dagen som jag jobbar, fick sportlov de övriga, lyx!
Idag skulle jag ha utvecklingssamtal med rektorn...ingen person jag fått så mycket förtroende för än, så jag var lite nervös. Skrev ut lönekriterierna två min innan jag gick in. Väldigt bra förberedd...eller inte! Hon ber mig sedan berätta utifrån dessa kriterier vart jag befinner mig. Kära nån.... Jag börjar prata, vet egentligen inte vad jag sitter o svammlar om men rektorn börjar anteckna. Samtalet visar sig bli riktigt bra...hon säger till och med att det jag säger är klokt. Bara det att nu kommer jag inte ihåg vad jag sa och jag kommer inte ihåg vad hon tyckte vad klokt. Efter samtalet blev jag fundersam... Satt jag där och ljög eller gör jag det jag sa, gör jag det hon tyckte lät klokt och bra. Tänk om det bara är så jag sa...fast jag inte får ut det när jag väl står där i klassrummet. När jag nu inte ens kommer ihåg vad jag sa....hur ska jag då kunna överföra det i klassrummet?!?!  Error!!! Tänk om barnen inte får med sig allt i tex. engelska som de behöver. Kan bara göra mitt allra bästa...men ibland känns det som det inte är gott nog.
Tror att den här omställningen inskolningen/förskolan, börja jobba, har tagit mer på mig än vad jag låtit mig tro. Jag sa till rektorn att jag känner mig helt slut just nu. Både psykiskt och fysiskt....urlakad. För första gången tror jag hon lyssnade.

Nu sover Alice. Jag ska ta en kopp te och se om jag kan lindra min kroniska förkylning.

Pust!

Vad ska man säga... Just nu känns det som en tyngre period. Inte mycket som går stolpe in om man säger.  Jag tror Alice börjar trotsa, vi är inte eniga många stunder på dagen ( när vi väl ses).  Hon känns annorlunda på något vis. Det känns som om man inte känner henne på samma sätt längre. Hon blir glad när man hämtar på dagis i alla fall, vilket är bra. Jag verkar inte heller vara på något superkul humör, smittar väl av sig på lillfisen kanske.
Nästa vecka är det sportlov här och jag jobbar bara en dag...underligt men just nu känns det som det kvittar.  Jag tror vi stannar här annars blir det bara ännu mer gnäll...

Polis!

I fredags åkte vi till Stockholm för att gå på polisexamen i stadshuset, blå hallen! Gustav är äntligen klar med skolan och nu väntar ett halvår som polisaspirant, spännande! Det var en oerhört pampig ceremoni!
Eftersom vår inskolning av Alice inte var klar så fick vi ta hjälp av mormor och morfar. Vi lämnade Alice på morgonen, sedan skulle mormor och morfar hämta och ha jour i fall något skulle hända. Allt hade gått väldigt bra, vilket är skönt!
Imorgon är det måndag och lämning på förskolan ska göras, sen blir det jobb för oss båda.

1,5 år...

....av mammaledighet är över. Imorgon ringer klockan och det är dags att ta sig till jobbet. Det är ganska skönt att fokusera på Alice och inte tänka på vad som väntar. Man får vara tacksam att man har ett jobb att gå till.
Imorgon ska Alice börja sin inskolning så pappan får ta hand om den. På tisdag är det min tur att följa med.
Idag har vi än en gång åkt pulka, det var lite kallare än igår men Alice gillar det:) 

Dan före inskolningsdagen

Idag ska vi ut och göra lite ärenden. Jag måste fixa det sista till Alice innan inskolningen börjar. Jag har haft hela hösten på mig att fixa detta men kan man vänta till dagen innan så... Brukar inte vilja vara ute i sista stund men så blir det ibland.
Alice har just haft sönder en ljusstake som var nyköpt för denna advent, inte dyr men ändå.
Här sitter vi nu och väntar på att kl ska bli 10 så vi kan åka till affärerna. Ibland går tiden långsamt, bara ibland!
Ja imorgon är det dags för inskolningen på Hagaborgs förskola, avdelning Idet. Det är bara att köra utan att tänka för mycket!

Grädde är gott!

När mamman inte ger mig grädde får jag ta den själv, tänker Alice! Lika bra att äta direkt från fatet:) Gullunge!!!

Tisdag

Vi har rutiner som vi följer varje dag. Det är ett måste framförallt för Alice skull, även jag mår bra av detta. I vanlig ordning lägger jag Alice för dagens tupplur oanandes att hon kanske inte tänker somna. Idag var jag väldigt angelägen om att hon skulle få sin skönhetsömn, eller kanske mer humörsömn. Vi skulle få besök av Astrid, Alice kompis och vi skulle på julspel på kvällen.
Hon somnar  till slut sittandes i mitt knä framför en film på datorn. Jag lägger henne i soffan och hon snarkar på. Sedan kommer jag på den fantastiska idèn att flytta henne till vårt sovrum för att Astrid är på väg och jag vill att hon ska få sova. Det var nog det dummaste jag gjort på länge, helt plötsligt är ungen klarvaken och det är icke förhandlingsbart att ens ligga ner....bra jobbat morsan!!! Så med ca 20 min i bagaget så blir dagen inte densamma.

Min svägerska frågade häromdagen om jag o Alice ville följa med på ett julspel i kyrkan som i kväll, det ville vi! Sagt och gjort, vi åker iväg väldigt förväntansfulla. Eftersom Gustav är i Stockholm var jag väldigt sugen på att "komma ut " ikväll.
Vet inte vad jag räknat med...att Alice ska sitta i sin mors knä och tindra med ögonen och applådera fint när allt är över. Ja, applådera gjorde hon men innan allt var klart. Sitta still gjorde hon de första 5 sekunderna de började sjunga sedan var det kört. Hon kallpratade lite med tanten som satt bredvid, tanten trodde hon var en kille...Hon klättrade upp och ner på bänken typ 20 gånger rad, dansade när kören sjöng, la av ett gallskrik när det var knäpptyst så alla hoppade högt. Mamman försökte sätta henne i knät bestämt och försöka hålla henne där men då blev det ännu mer skrik. La sig på gräset bredvid herdarna och rullade runt lite...och där slutar vår föreställning. Vi tar sikte på lekrummet som finns i kyrkan...men just ikväll så är det omgjort till omklädningsrum. Inte så lätt att förklara för Alice det är bara att försöka hålla henne därifrån. Vi åkte hem och svidade omedelbart om till pyjamas. Nu sover hon gott.

Anna K: Du får inte tro att jag inte tyckte det var roligt, det är liksom ett projekt ibland;) Du hade två att hålla ordning på, jag hade bara ett litet vilddjur som jag inte höll ordning på!!

En vanlig tisdag hos oss!

Ha de!