onsdag 26 februari 2014

Utvecklingssamtal

Idag är enda dagen som jag jobbar, fick sportlov de övriga, lyx!
Idag skulle jag ha utvecklingssamtal med rektorn...ingen person jag fått så mycket förtroende för än, så jag var lite nervös. Skrev ut lönekriterierna två min innan jag gick in. Väldigt bra förberedd...eller inte! Hon ber mig sedan berätta utifrån dessa kriterier vart jag befinner mig. Kära nån.... Jag börjar prata, vet egentligen inte vad jag sitter o svammlar om men rektorn börjar anteckna. Samtalet visar sig bli riktigt bra...hon säger till och med att det jag säger är klokt. Bara det att nu kommer jag inte ihåg vad jag sa och jag kommer inte ihåg vad hon tyckte vad klokt. Efter samtalet blev jag fundersam... Satt jag där och ljög eller gör jag det jag sa, gör jag det hon tyckte lät klokt och bra. Tänk om det bara är så jag sa...fast jag inte får ut det när jag väl står där i klassrummet. När jag nu inte ens kommer ihåg vad jag sa....hur ska jag då kunna överföra det i klassrummet?!?!  Error!!! Tänk om barnen inte får med sig allt i tex. engelska som de behöver. Kan bara göra mitt allra bästa...men ibland känns det som det inte är gott nog.
Tror att den här omställningen inskolningen/förskolan, börja jobba, har tagit mer på mig än vad jag låtit mig tro. Jag sa till rektorn att jag känner mig helt slut just nu. Både psykiskt och fysiskt....urlakad. För första gången tror jag hon lyssnade.

Nu sover Alice. Jag ska ta en kopp te och se om jag kan lindra min kroniska förkylning.

torsdag 20 februari 2014

Pust!

Vad ska man säga... Just nu känns det som en tyngre period. Inte mycket som går stolpe in om man säger.  Jag tror Alice börjar trotsa, vi är inte eniga många stunder på dagen ( när vi väl ses).  Hon känns annorlunda på något vis. Det känns som om man inte känner henne på samma sätt längre. Hon blir glad när man hämtar på dagis i alla fall, vilket är bra. Jag verkar inte heller vara på något superkul humör, smittar väl av sig på lillfisen kanske.
Nästa vecka är det sportlov här och jag jobbar bara en dag...underligt men just nu känns det som det kvittar.  Jag tror vi stannar här annars blir det bara ännu mer gnäll...