Kent

Kaninen Kent är nog det bästa Alice har. Han är med i stort sett hela tiden! Som tur var hittade mormor o morfar en likadan som hon kan ha på dagis. Han verkar trivas i hennes sällskap också;)

Vecka 22

Veckan som kommer är fullspäckad med händelser. Det känns så i mitt huvud i alla fall. Måndagen börjar med ledig dag (låter jobbigt). Jag brukar vara ledig tisdagar men har bytt dag för vi ska iväg på läger med jobbet på mån kväll. På mån fm ska jag  till ortopedkliniken och fixa till mina ilägg som jag har i mina skor. Alice måste följa med så jag hoppas på att hon visar sig från sin bästa sida;)  Mån kl 16 åker vi från jobbet till en fin plats som heter Hagudden. Där övernattar vi med 28 barn och på tisdagen har vi lägerskola med hela avdelningen. Förskoleklassen sover inte över utan de kommer ut till oss på tisdag morgon. 

Då är tisdagen räddad. Förhoppningsvis hämtar jag Alice strax innan 18.

Onsdagen består av jobb 8-18. På förmiddagen har vi klämt in ett uppföljningssamtal med dagis. De vill prata med oss om hur vi tyckte inskolningen gick och lite annat är jag rädd för... Jag har fått indikationer på att hon har lagt sig på väl valda barn, gärna yngre än henne själv:/ Efter detta är det raka vägen till jobbet där jag stänger bygget. 

Torsdagen och fredag är vi lediga. Gustav jobbar dock kvällen båda dagarna. På lördagen fyller en viss Alice 2 år <3 Vi har inga presenter än men det ska lösa sig. På lördag och söndag är det kalas för lillfisen! Denna veckan får även Gustav besked om var han kommer att få sin tjänst...det ska bli skönt att äntligen få veta. 

Vi tar en dag i taget och vi börjar med morgondagen, Morsdag! 

Återkommer med info från Alice uppföljningssamtal;) 

Säng

Idag har Alice fått en ny säng. Mormor och morfar hjälpte till med en för tidig födelsedagspeng. Förhoppningsvis kortar vi ner nattningen med en sisådär 40 min. Det brukar ta ca 1 timme.Ikväll tog det bara 30 min så hoppet finns. Nuförtiden vill hon bli kliad på ryggen och då åker ögonlocken igen. Men det kanske har ändrat sig nästa vecka. Hon verkar gilla sängen i alla fall och vi vuxna får också plats:)

Ännu ett test

Kan visst bara publicera inlägg när jag tagit kortet i samband med blogginlägget. Gamla kort kan jag inte publicera, tråkigt.

Ett litet test

Det krånglar här på bloggen. Kan inte lägga in vissa inlägg med bilder. Så nu gjorde jag ett litet test. Detta verkar fungera just nu...tror jag.

Utvecklingssamtal

Idag är enda dagen som jag jobbar, fick sportlov de övriga, lyx!
Idag skulle jag ha utvecklingssamtal med rektorn...ingen person jag fått så mycket förtroende för än, så jag var lite nervös. Skrev ut lönekriterierna två min innan jag gick in. Väldigt bra förberedd...eller inte! Hon ber mig sedan berätta utifrån dessa kriterier vart jag befinner mig. Kära nån.... Jag börjar prata, vet egentligen inte vad jag sitter o svammlar om men rektorn börjar anteckna. Samtalet visar sig bli riktigt bra...hon säger till och med att det jag säger är klokt. Bara det att nu kommer jag inte ihåg vad jag sa och jag kommer inte ihåg vad hon tyckte vad klokt. Efter samtalet blev jag fundersam... Satt jag där och ljög eller gör jag det jag sa, gör jag det hon tyckte lät klokt och bra. Tänk om det bara är så jag sa...fast jag inte får ut det när jag väl står där i klassrummet. När jag nu inte ens kommer ihåg vad jag sa....hur ska jag då kunna överföra det i klassrummet?!?!  Error!!! Tänk om barnen inte får med sig allt i tex. engelska som de behöver. Kan bara göra mitt allra bästa...men ibland känns det som det inte är gott nog.
Tror att den här omställningen inskolningen/förskolan, börja jobba, har tagit mer på mig än vad jag låtit mig tro. Jag sa till rektorn att jag känner mig helt slut just nu. Både psykiskt och fysiskt....urlakad. För första gången tror jag hon lyssnade.

Nu sover Alice. Jag ska ta en kopp te och se om jag kan lindra min kroniska förkylning.

Pust!

Vad ska man säga... Just nu känns det som en tyngre period. Inte mycket som går stolpe in om man säger.  Jag tror Alice börjar trotsa, vi är inte eniga många stunder på dagen ( när vi väl ses).  Hon känns annorlunda på något vis. Det känns som om man inte känner henne på samma sätt längre. Hon blir glad när man hämtar på dagis i alla fall, vilket är bra. Jag verkar inte heller vara på något superkul humör, smittar väl av sig på lillfisen kanske.
Nästa vecka är det sportlov här och jag jobbar bara en dag...underligt men just nu känns det som det kvittar.  Jag tror vi stannar här annars blir det bara ännu mer gnäll...