Sjukstuga

Det var ett tag sen man skrev här... Just nu är Alice förkyld och febrig, det innebär att hon är som ett plåster på mamman och pappan. Det är helt ok för hon mår inte bra. På nätterna är hon kokhet och vaknar och är ledsen, tårarna rinner nerför den varma kinden. Som tur är går det väl snart över. Just nu ligger hon ute i vagnen och sover. Då passade jag på att göra en banankaka, vi får väl se hur den blir, god hoppas jag;)

Just nu lever vi i en "husbubbla", var vill vi bo, stad, landet, någonstans mittemellan, hus, radhus, trädgård, inte trädgård... För oss hänger det mycket på priset...det är dyrt att bo i stan, lite billigare utanför. Vi stortrivs i området där vi bor nu men tyvärr blir husen väldigt dyra när de säljs.  Det ska nog lösa sig det med.

Det händer mycket med Alice, blir mer och mer medveten. Hjälper mig att tvätta, städar ihop sina leksaker (med lite hjälp), går och hämtar saker man ber henne om och mycket annat som gör att man bara står o gapar ibland. Det är så häftigt att se. Hon kan säga äpple eller "pläpple", av alla ord så kan hon det:) Hon har också fått en ny vana som hennes föräldrar har tagit till i "krislägen" för att få henne att somna eller somna om. Hon vill ligga i vår säng och titta på teletubbies på våra mobiler. Är väl inte så dumt men vi kan inte ligga där hela dagarna;)

Vi har inte så mycket planerat denna veckan, Alice får se till att bli frisk först. Rytmik på torsdag och jag ska jobba på fredag. På onsdag ska vi titta på ett hus som ligger i Skattkärr ca 10-15 min utanför stan. Huset har en bastu vilket vi tycker är helt underbart...men vill vi bo där??!!

Ha de!

Inte som man tänkt.

Jodå, vi kom till Smögen. Det var strålande sol och alldeles lagom varmt, perfekt dag skulle det bli. Det börjar bra med fika, bad och lunch. Gustav hade lite ont i magen innan vi åkte men ingen av oss tänkte mer på det. Det hängde i under dagen, smärtan kom och gick. Efter lunchen blev han mycket sämre och fick gå och lägga sig. Inte likt Gustav... Vi ringde sjukvårdsupplysningen och de sa åt oss att åka till Näl. Panik utbröt...Alice skulle ha mat, blöjorna var slut, men det löste sig tack vare lugna kusiner som fixade åt tokmamman.
När vi väl kommer till Näl får Gustav komma in ganska snabbt, bra tänker jag. Jag gör Alice klar för natten med ny blöja och pyjamas. Men ack så fel jag hade...det var kaos på akuten!!! Lång historia kort, mamma o pappa kom och hämtade mig o Alice 01.15 vid akuten. Då orkade jag inte att köra hem. Gustav hade inte fått träffa någon läkare och det kändes inte bra att lämna honom själv där. Men för Alice skull så blev det bäst. 05.15 på morgonen fick Gustav träffa läkaren. Då hade han väntat i ca 11 timmar!! Han fick vänta på röntgen nästan ett dygn. Inflamerad blindtarm blev diagnosen till slut.  Det blev operation och under operationen så sprack blindtarmen. 

Nu är det drygt två veckor sedan och Gustav har återhämtat sig bra. Han får inte lyfta tungt och det är tråkigt eftersom han inte kan lyfta och busa med Alice. 

Så här fint väder hade vi den stunden vi fick vara där! 

Smögen

Har precis pratat med min kusin vars man har hus på Smögen. Om allt går som det ska så blir det ett besök där på lördag! Jag har så många minnen därifrån, förr när jag var mindre så bodde jag där i flera dagar, helt underbart! Bada, gå på bryggan, köpa färska räkor och sitta och mumsa på på kvällen, åka ut med deras båt till någon holme och bada o sola, eller bara sitta o titta på segelbåtarna i den ljumma sommarkvällen. Ja, många minne finns det därifrån och nu ska Gustav o Alice få uppleva några av dessa på lördag. Blir nog tufft att hinna med allt;)
Sitter inne hos Alice nu, hon har en förmåga att vakna om kvällarna. Nu verkar det som om hon somnade om ganska snabbt.
Idag har det varit varmt, 27 grader. Jag gillar värmen mycket! När Gustav kom hem från jobbet så gick vi och badade, väldigt uppfriskande:) Alice tycker så mycket om att bada, speciellt när kusin Vincent kör omkring henne i "badstolen"!!! Nu sover hon gott efter allt badande, lilla fisen:))

Ha de!

Jobb

Då var det dags att jobba igen, men bara en vecka. Gustav ska vara hemma nu, skönt för honom! Jag hoppas att det ska bli kul att gå tillbaka till jobbet. Innerst inne har jag nog lagt mig till med lite goare vanor, som att va mammaledig. Lika bra att vänja sig för snart är det dags på riktigt! Det är bara några dagar och det kommer gå bra. Hoppas jag inte ska sakna lilla fisen alldeles för mycket... Det ska bli fint väder imorgon och då hoppas jag på mycket utelek.

Ha de!

Premiär

Då var det dags för att sova första natten i " stugan":) Gustavs mor o far köpte sig en sommarstuga för ett tag sen och på tomten fanns en liten gäststuga. Där har jag och Gustav fått äran att inreda och bo i när vi är här. Kände mig trött förut men nu är jag inte lika sömnig.
Alice sover gott i sin resesäng, fick somna henne i vagnen och sen lägga över henne i sängen. Idag/kväll har det skruvats ihop en våningssäng där vi ska sova. Sängen i botten är 120 säng och bädden över är ca 80-90 cm. Mycket praktisk att ha här!
Sist vi var här stötte jag på en spindel, vi får hoppas att spindlarna också går till sängs nu. Inte i min säng bara!!!
Ha de!

Måndag

Har varit på galej med jobbet, eller rättare sagt vår avdelning. Vi brukar alltid ha en champagnekväll där vi firar in sommar och lite annat;) Det var mycket god mat och dryck!
Pappan hade haft fullt sjå att få lillfisen att sova. Hon somnade och sov två timmar, vaknar sen och är helt otröstlig. Så nu ligger det en liten tjej och trängs med oss:)
Det var så härligt väder när jag åkte hem, och ljust. Helt underbart.
Idag har jag och Alice bara gått o varit lata, imorgon blir det nya tag, då måste lägenheten städas! Imorgon har Gustav fotbollsträning så då är det min tur att ta sovfighten med lilla gumman.
På onsdag får vi lite besök av vänner, ska bli trevligt. Sen är det torsdag och sen är det midsommarafton, igen!
Alice älskar att gå och skrota på balkongen. Hänger det kläder på tork vill hon väldigt gärna hjälpa mig att plocka ner dom.

Nu ska jag försöka sova.
Ha de!

Alice 1 år!

Vet inte vart jag ska börja... 1 år sedan men det känns som i går. Veckan då Alice var beräknad skulle Gustav till Stockholm, det är nog ingen som missat detta;) Mamma skulle "sitta" barnvakt, mycket tacksamt, inte så roligt att va själv i det läget. Det var med blandade känslor man sa hej då till Gustav... Vi hade bestämt att jag bara skulle skicka sms men blev det dags så skulle jag ringa. Måndagen kom, jag o mor gjorde lite ärenden, ikea och bergvik, såna viktiga ärenden;) Kände inget.
Tisdag kom...kommer inte riktigt ihåg vad vi gjorde på förmiddagen men efter lunch tog vi oss en tupplur. Det var efter den tuppluren det började hända grejer. Den så kallade slemproppen gick. Jag o mamma resonerade oss fram till att jag skulle ringa Gustav. Han körde lugnt och sansat hem och var väl hemma kring 21 tiden. Under den tiden hade jag knappt fått röra mig ur fläcken för mamma:)  Vi gick och la oss för att sova ingen visste ju när/om det skulle sätta i gång.

Onsdagen kom...kände väl av lite värkar då och då men inget regelbundet direkt. Vi var ute och åkte bil och promenerade, försökte på alla sätt få igång det hela, klättrade till och med upp på vinden och gick dubbelvikt. Jag hade lite dåligt samvete för att Gustav missade mycket i skolan...men hellre ha honom hemma och nära än att han skulle behöva köra fort hem. Det mesta av onsdagen gick vilket också var 30 maj, då hon var beräknad. På kvällen är det fotbollslandskamp på tv och då börjar värkarna komma mer regelbundet men fortfarande "snälla värkar". Vi går och lägger oss och ingen vet vart detta kommer att ta vägen. Kl 2 på natten vaknar jag av värkar som tilltagit sen sist, det går inte att sova eller ligga still. Vankar av och an i sovrummet. Gustav är tidsansvarig och klockar värkarna, han är trött och slumrar till då och då. Ville inte väcka mamma direkt, hon behövde få sova.
Kl är 4 på morgonen när vi åker in till förlossningen för att kolla läget. Vi har nära så vi är beredda på att åka hem igen. Jag blir undersökt och jag har öppnat mig 1 ynka cm. De ger mig två citodon och ber oss åka hem och sova för ni kommer att komma tillbaka! Då hade jag ingen aning om vad det skulle innebära... Vi åker hem, äter lite frukost...så gott det går, kl är 5. Vi går och lägger oss, det är inte lätt att ligga still direkt men tabletterna verkar göra sitt och jag somnar. Vaknar igen och bara måste upp, värkarna som kommer är otroligt intensiva. Sov nog ca 1½ timme. Det är nu det börjar kan man säga, det är svårt att koncentrera sig och värkarna blir mer och mer intensiva. Vi ringer till förlossningen och säger att vi snart kommer in igen. De ber oss försöka smärtstilla hemma, vetekudde, duscha mm. Ja tjena...!! Tog en dusch i alla fall men det började kännas väldigt besvärligt, det var nog dags att åka medan man kunde förflytta sig på egen hand:)

När vi kommer till parkeringen vid sjukhuset är det ganska fullt nära ingången...typiskt!!! Vi åker en bit bort och parkerar, jag börjar gå medan Gustav tar biljett. Vi tänkte nog inte alls...han kunde bara släppt av mig vid entrén och parkerat själv. Nej nej...här ska vi gå:) Blir stående i ingången och känner mig så där...det går förbi en man som tittar på mig och kollar läget, titta du tänkte jag!

Vi kommer upp till förlossningen och där möts vi av en undersköterska som frågar hur det är? Då brister det för mig, jag börjar storgråta så Gustav får snällt svara för jag kan knappt prata. Det var nog först då det gick upp för mig att ungen ska ut! Det visste vi om men det blev genast väldigt tydligt att stunden var kommen;) Vi får ett rum och jag har nu väldigt ont. Minns att jag hänger på sängen och slår mina knytnävar i sängen för att det gör så förbaskat ont. Kändes som en evighet innan det kom in en barnmorska och när hon väl kommer så är hon barnmorskestuderande!!!! Inte idag tänkte jag tyst för mig själv...övervägde snabbt och tänkte att hon kan säkert ge mig nåt smärtstillande mot detta. Nu fick jag nästan panik när jag kände att värkarna kom, smärtan var hemsk. Barnmorskan "tjatade" om att jag skulle andas djupa lugna andetag...men jag vägrade, här hjälper det inte att andas, ge mig nåt ( jag ville få fram att jag ville ha smärtlindring men det kom aldrig ur min mun, jag tänkte det väldigt högt för mig själv). Vi fortsätter på samma sätt, jag får panik, barnmorskan säger att jag ska andas...till slut säger Gustav att du kanske kunde prova andas, det kanske hjälper. Jaja, får väl göra det då. Tro det eller ej, det hjälpte mig något, slapp att få panik och barnmorskan kunde börja prata med mig. Hon undersöker mig och säger att jag är helt öppen och att nu blir det bebis. Skönt tänkte jag, jag slipper vanka av och an här i 20 timmar. Som sagt, någon smärtlindring hanns inte med och lustgasen var min allra bästa kompis:)
Den allra roligaste incidenten var när mitt vatten gick. Barnmorskan skulle titta till det "där nere" och var på väg ner när en projektil av vatten dundrar ut, men hjälp, vad var det tänkte jag?! Där står barnmosrkan dränkt i fostervatten och var bara några centimeter från att få allt i ansiktet, då skrattade de gott Gustav och barnmorskan. Jag var nöjd och glad över att en värk precis var över, skrattade inte högt precis;)
Klockan 11.58 kom då vår perfekta, älskade lilla prinsessa till oss! Vilken lättnad det var för mamman... och pappan:)
Min livmoder drog inte ihop sig som den skulle efteråt och jag miste lite blod. Jag förstod inte vad som hände egentligen men helt plötsligt var det fullt med folk i rummet och jag fick sprutor hej vilt och barnmorskan masserade min mage för full kraft, det kändes! Mitt i allt detta låg Alice på mitt bröst och jag ville bara att de skulle sluta hålla på med mig ( de gjorde bara sitt jobb vilket jag är oerhört tacksam för). Minns ni mannen som tittade lite konstigt på mig när vi var på väg in till förlossningen...han var doktor och tittade till mig när allt var över:) Vi hade fantastiskt personal, helt underbara allihopa!!

Detta var då starten på vårt familjeliv, många vakna nätter och underbara dagar med vår lilla Alice! Idag fyller Alice 1 år, vart tog tiden vägen, vår lilla bebis börjar bli stor!

Grattis älskade Alice på din 1-årsdag!!!