Idag är vi trötta...och inatt var vi otroligt irriterade. Pensionärsparet Persson`s har fått nog!! Tydligen hade ett grannhotell ett födelsedagsfirande för sitt hotell (Sandy Beach). Det började någon gång vid 16 tiden igår när vi låg vid poolen, något band spelade musik, helt ok. Vi tänkte inte mer på det. Vi åkte och handlade och lagade mat(Gustav lagade mat) och de höll på där nere till och ifrån. På kvällen skulle vi se på film men då blev vi tvungna att stänga ut för det lät som ett skadeskjutet djur låg där nere och ylade men det var sångerskan som tydligen inte hade varit med i en idoluttagning. Det höll fortfarande på när filmen var klar, ok då, fram till 22 är väl helt ok att hålla på. Jag var trött sov dåligt natten innan och såg fram emot en skön nattsömn. Vi ligger och läser och det skränas och sjungs så det känns som om de står ute på vår balkong. De som var där nere måste blivit döva för med den ljudvolymen hördes detta till Teneriffa! Till slut fram emot 24 tiden slumrar både jag och Gustav in...tröttheten tog över vilket var skönt, ända tills detta händer. PANG, pang, pang, pang...vi vaknar med ett ryck båda två, konstaterar snart att det är ett fyrverkeri, inte vilket som helst ska tilläggas. Ja, ja...gör klart detta då sedan kan vi väl få sova snälla!!! Tänk er det största fyrverkeri ni någonsin sett, då kan ni dubbla detta! Det ökade i styrka också, det lät som det var krig...skänkte en tanke till alla barnfamiljer här på hotellet, för det är en del som har riktigt små barn här, kan alltid hoppas att det gick obemärkt förbi men tvivlar.
Till slut tystnade fyrverkeriet, hör att folk applåderar, Gustav hade varit ute på balkongen och tittat. Då frågar jag med bitter röst: "Var det någon från vårt hotell som applåderade?" Då var jag trött på det. Vi kom ner i varv efter en stund, jag låg och funderade på vem som hade planerat allt detta, den personen skulle jag vilja få tag på, lägga en raket eller två under rumpan så skulle den personen få se hur kul det är....men tänkte att det blir nog inget bra det heller. Vi trodde i alla fall det var över...tills hon börjar yla och bandet börjar spela igen!!!!!!!! Ja, vad hade man för val än att ligga där och vrida sig. Till slut tystnade det...men nu låg jag bara och väntade på nästa omgång, vad händer nu. Men det förblev tyst, så fram mot halv två- två kom sömnen tillbaka.
Idag ska vi på en liten utflykt, jag tror bestämt att påsen får följa med efter morgonens uppkastningar.
Ha det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar