Ja, vad säger man:) Besöket hos sjukgymnasten verkar ha gett resultat, vill jag tro i alla fall. Så här bra har det inte gått på länge, sprang ca 32 min, det mina vänner har jag inte gjort på väldigt länge. Det sjukgymnasten gjorde var att tejpa en superduperhård tejp över knäskålen. Tejpen ska flytta själva knäskålen i sidled så att den hamnar "rätt". Jag är lite konstigt byggd tror jag för när jag står upp är ena knät ca 1 cm kortare än det andra. Sitter jag eller ligger ner så är benen nästan lika långa...ja min sjukgymnast fick lite att fundera på:) Sedan pronerar jag med mina fötter, tappar alltså mina fotvalv inåt. Allt detta har väl gjort sitt på mitt knä som har strejkat i 4 år och så kommer det en tejpbit på 20 cm och ändrar min värld. Mitt hopp var ute, borta, finito...men nu kanske man kan börja hoppas igen. Borde vara sprudlande glad men förstår nog inte hur bra detta gick.
Hej svejs!
Låter bra inför Vårruset och Stadsloppet! (och Vasaloppet :-))
SvaraRaderaHärlig känsla att inte behöva ha ont!!
Vad härligt!
SvaraRaderaHoppas att det håller i sig och att du får fortsätta må bra. Ses vi imorgon?